jagjagjagochvi

Herregud vad seeeg jag var igår.
I fredags var vi ju på afterwork, ute och åt.
Det blev tidig hemgång för min del, var hemma redan 22. Skönt att vara nykter tycker jag.
Trots tidig hemgång så var jag alldleles förstörd igår (Lördag).
Moa kom till mig tidigt på morgonen.
Vi duschade tillsammans.
Sen drog vi till tandläkaren, hennes första tandläkarbesök.
Det gick sådär, hon vägrade till en början att öppna munnen.
Till slut gick det, med lite mutor, och det var bara för sköterskan hon öppnade munnen, vägrade göra det för den riktiga tandläkaren.
Sen drog vi hem och åt lite lunch.
Hela eftermiddagen var jag otroligt trött, saknade helt kraft och ork.
Runt middagstid mötte vi upp Moas pappa, så följde hon med honom hem.
Själv gick jag till konsum och handlade en färdigrätt, orkade verkligen inte laga middag.
Men sen fick jag lite energi, satte igång att dammsuga, skura golv och göra rent toaletten.
På kvällen kollade jag på "Så mycket bättre", till det kaffe och glass.
Sen kollade jag på en film.
Rätt så skön kväll, även om jag både tyckte att Nils kunde vara här med mig, och så saknade jag barnen.
Det blir så tomt när de inte är hemma.

Idag hade jag sovmorgon, riktigt skönt.
Gick upp gjorde mig i ordning och åt frukost.
Sen drog jag till Farsta centrum, till mitt närmsta Forex-kontor, satte in lite euro jag hade i sedlar.
Och en tusenlapp till. Wohoo, jag har ordnat ett sparkonto :-)
Ica Maxi var nästa stopp, har nu storhandlat, känns bra.
På hemvägen plockade jag upp Neo, fast just nu är han hos en kompis, men kommer hem alldeles strax.
Då ska vi käka middag, tonfisksallad blir det.

Inga planer för kvällen, blir väl "Vem kan slå Filip och Fredrik" sen sova.
Endast tre nätter kvar, sen får jag sovsällskap.
Imorgon tänkte jag träna på lunchen.
Hoppas jag känner mig riktigt trött ikväll så att jag somnar fort. 

Jag är hög på livet.
Jag är så glad och uppspelt.
Beror nog på fler saker, men mest för att Nils kommer hem på Onsdag.
Med den vetskapen så känns allt så lätt.
Han är min lyckliga tanke.
Tjafsar lite med exet om Moa...vad gör det? Jag tar det, tänker på Nils som gör mig glad, tänker att exet för väl bråka med mig då, om det får honom att må bättre.
Den här veckan har jag varit duktig och tränat tre gånger, känns så otroligt bra efter träning.
Jag har heller inte ätit något onyttigt denna vecka, såsom fikabröd och godis.
Bra för att vara mig.
Men imorgon är det Fredagsfika på jobbet, då kommer jag att äta saffranspannkaka, spännande, har aldrig ätit det tidigare.

Imorgon är det afterwork.
Vi ska äta libanesiskt på en restaurang som heter Sahara.
Det ska bli kul!
Det blir lugnt för mig, jag ska vara nykter.
Moa kommer till mig tidigt på Lördag, hon har även tid hos tandläkaren mitt på dagen på Lördag.
Frågan är vad vi skall göra resten av Lördagen?

Söndag ska jag till Farsta, sätta in lite pengar på ett Forex sparkonto.
Sen till IcaMaxi och storhandla.

Fan vad värdelöst det är att lägga sig själv på kvällen!

Klockan är över 22, jag ska upp tidigt så att jag hinner göra mig fin på morgonen.
Känner därför att jag borde gå och lägga mig...samtidigt som jag inte direkt har någon lust.
Får lägga mig och spela lite på mobilen så kanske jag blir lite tröttare.

...5 dagar kvar...

Inte bara Nils som kommer hem, även Natta!
Hoppas vi skall kunna ses vi 5 brudar som hängde förut.
Skulle vara kul om vi lyckas styra upp ngt.
Har börjat klura på adventsfika hemma hos mig, får se om alla kan och vill :-D

Snart god natt!

Nu är det precis en vecka kvar! Jag är gladare än nånsin, eller gladast är jag nog på Onsdag då vi ses.

Jag övar på att skriva på rätt sätt, dvs hålla fingrarna rätt på tangentbordet och försöka hitta bokstäverna utan att kolla, det går rätt så bra bara det att det tar alldeles för lång tid.

Dessa få meningar har snart tagit över 5 min för mig att skriva :-(
Så nu ger jag upp.
Ska hjälpa Neo med läxan.

Idag har jag haft mamma här hos mig.
Hon hjälpte mig då Neo hade kalas.
Det har varit helt underbart.
Idag var vi mor och dotter.
Det var mormor och barnbarn.

Hon har spelat sällskapsspel med Moa.
Frågat Neo om fotboll osv.
Barnen lyser upp och man ser att de verkligen uppskattar att ha sin mormor här.
Hon hjälpte mig bära ner min skrothylla som jag har och kastade.
Hon hjälpte till med tåg-glass-tårtan...
Hjälpte till med ungarna på kalaset.
Vi har pratat, pratat gamla minnen, när jag var liten, pratat om mormor.
Pratat karlar, förhållanden, samboliv...
Vi åt lunch, middag och vi fikade tillsammans.
Trevlig dag!

För många ser livet ut så här-jämt.
De har sin mamma som stöd, vid sin sida.
Idag var första gången på länge jag kände så.
Känslan är underbar!
Men hon har sårat mig. Förut. Flera gånger.
Som hon var idag, så behöver jag henne.
Och hon behöver mig och mina barn.
Man borde ta tillvara på det.
Det brukar inte vara jag som sabbar det.
Det brukar vara hon som gör det.
Eller kanske inte just hon som person.
Hennes sjukdom, alkoholismen.
Den där dumma, dumma alkoholen!
Förstör så mycket.
Men kanske, bara kanske, har hon återfått kontrollen?
Jag vill så gärna tro det.
Samtidigt som jag inte vill gå på det.
Jag har lärt mig att inte lita på folk.
Men jag vill samtidigt inte vara en bitter jävel.
Jag vill vara pigg på livet, älska, glömma och förlåta.
Kanske bara ska satsa på att ha en lättare inställning, inte vara så envis.
Ha kontakt så länge det känns bra och OK.
Skiter det sen så gör det det.
Ska man se till gammalt mönster så lär ju historien upprepa sig.
Vi har kontakt ett tag, hon blir som hon blir. Jag säger upp kontakten.
Men jag vill inte tänka så.
Samtidigt som jag gav henne ett ultimatum.
Om hon inte tog tag i sina problem och slutade dricka så har hon ingen dotter eller barnbarn.
Och nu när det gått ett tag är det som att det inte gäller längre?

Jag kommer i allafall gå på känsla.
Just nu känns det bra.
Jag kommer att ha kontakt med henne så länge det känns så.
Jag hoppas att vi inte går tillbaka till det gamla då jag fick oroa mig för henne.
Och jag var mer som en morsa åt henne än vad hon var åt mig.

Avrundar med en helt annan sak.
10 dagar! Inte alls lång tid kvar, samtidigt som det känns fruktansvärt länge just nu.
Jag längtar, å, som jag ser fram emot att ses, vara nära. Föra en normal koversation.
Fina underbara karl den här Nils!

En sak till, Helena...du är grym, helt enkelt bäst! Jag vet inte vad jag skulle göra utan dig min vän!

Jag längtar.
Så fruktansvärt mycket.
Jag känner.
Så fruktansvärt mycket.
Jag saknar.
Så fruktansvärt mycket.
Jag är så kär.

Två veckor kvar, sen är han här.
Värdelöst att gå och lägga sig själv.
När han borde ligga bredvid mig, känna hans närhet, hans läppar mot mina.
Men två veckor är inte lång tid.
Fast så här på kvällskvisten så känns det nästan outhärdligt.

God natt!

Fan vad skönt med en sån här dag när saker fixar sig, det ordnar sig!
Sån underbar känsla för kropp och sinne!
Känns som att jag har varit förberedd på det värsta.
Dels på jobbet där vi igår hade strömavbrott, vilket ledde till att vi låg betydligt efter idag.
Fick starta dagen med att gå in på gårdagens ringlista och "döda" ringsekvenser.
Och upptäcka de kunder som ej blivit ringda och då ordna med extraleveranser.
Efter det var det dags att sätta igång med dagens ringlista.
Rätt så många kunder samt att jag skulle gå 15.15 från jobbet idag gjorde ju att man kände viss stress.
MEN det var lugnt. Jag hann det jag skulle och ville hinna på jobbet.
Hade även räknat med stress och bråk efter jobbet, men det har funkat faktiskt.
Drog 15.15 till MVC och lämnade cellprov.
Det gick smidigt, trevlig barnmorska men jag kommer aldrig vänja mig vid att klä av mig och fläka upp mig sådär.
Efter det hämtade jag Moa, hon var ute och lekte när jag kom till förskolan, skönt påklädd och klar,
slapp jag det bråket.
Neo kom hem i tid!
Ibland kan det ju ta honom typ 45 minuter att gå hem från skolan, men idag var han hemma på 10 minuter!
Lagade lite snabb middag, blodpudding med bacon, skivade morötter och lingonsylt.
Efter middagen drog vi till Neos fotbollsträning, var där 17.00 prick!
Det var lite (mycket!) kallt och Moa blev lite gnällig och ville åka hem,
men fortfarande inget världskrig med dotter.
Efter träningen sprang jag in på affären, ungarna fick stanna i bilen, när jag kom tillbaka till bilen var det tjafs, skrik och bråk, men inte alls så farligt. Det var över på någon minut.
Neo hoppade in i duschen när vi kom hem.
Jag tryckte upp microlax i Moas rumpa så hon skulle bajsa.
Istället somnade hon.
Neo och jag tände värmeljus, åt varsin macka och kollade på TV.
Mys!
Moa vaknade-bajsade-fick ny blöja-somnade om.
Nu sover båda barnen.
Jag har bl.a hunnit diska, lagt morgondagens kycklingmiddag i marinad.
Neo läste sin läxa för mig förut. Vi har fått så mycket gjort känns det som.

Så här är det.
Den sensate tiden har min dotter varit ett odjur.
Det tar på mitt psyke.
Det är gråt, skrik och gnäll.
Nästan hela tiden.
Det suger!
Jag har nästan blivit van vid att vara irreterad, och att hela tiden känna stress och att jag inte hinner ett skit!
Tänk vilken skillnad det blir när Moa bara är normal-gnällig och bara lite småtrotsig som vilket barn som helst.
Hoppas det fortsätter såhär, som denna dag.

Anna-Lena är så gullig, mina barn fick varsina påsar idag fyllda med en massa roligt godis, varsina PEZ-figurer tex. På tal om A-L så tar hon med mig på Idols veckofinal på Fredag, ska bli skoj!

Nu är det tre veckor kvar, sen ska jag pussa sönder min fina Nils! Onsdag kväll om tre veckor har jag honom här hos mig, närhet! Fan vad underbart!

Imorgon är planen att cykla till och från jobbet.
Bara jag kommer upp i tid.
Borde gå och lägga mig i tid! Men jag vill så gärna spendera kvällarna med att prata med Nils.
Får ringa och säga godnatt snart...
Just det morgondagen, tänkte träna på lunchen.
Imorgon kväll kommer Björn och Leifi och äter middag här, som tack för hjälpen med min bil.
Jag tänkte bjuda på teriyaki-marinerad kycklingfilé, en massa rotsaker och sånt gott i ugnen samt morotstzatsiki.
Ignorera min stavning :-)
Det blir en bra Onsdag!
Nu ska jag packa träningsväskan.
Ska väl wordfeuda lite också. Sen är det god natt!

Jag älskar musik!
En av de bästa sakerna som finns här i livet.
Till musiken kan du dansa, le, sjunga, gunga, gråta, minnas, drömma, få ut aggressioner...
Du kan lyssna till musik i bilen, hemma, på jobbet, i kyrkan, på puben...
...när du diskar, bloggar, tränar...ja, ni hajar!?
Har precis skapat konto på Youtube, så att jag kan gilla och kommentera videoklipp.
Sitter ju med youtube varje kväll och lyssnar på låtar, klart jag skall kunna kommentera om jag känner för det.
Jag älskar musik som sagt.
Du som känner mig väl vet att jag kan ha udda smak alt. ingen smak alls.
Jag favoriserar heller ingen speciell musikstil.
Har ingen speciell artist jag tycker är sådär extra bra.
Jag faller för en låt genom antingen texten, rösten eller melodin.
Alla i min närhet har en eller flera låtar jag kopplar till dem.
Jag kan bli helt knäppt glad när jag hör en låt jag inte lyssnat på på väldigt länge.
Här har vi ett exempel på en sån låt.
Richard Ashcroft med "I get my beat". Richard var/är sångare i The verve om jag inte minns helt fel.
Köpte en CD-skiva med honom när jag gick i musikklass i 8:an.
Så den här låten påminner om den tiden.
Tänk, det var 12 år sedan.

Jag har så mycket i mitt huvud.
Jag är en riktig liten klurerska, ja om det hade funnits ett ord som var så
-så skulle jag helt klart vara en klurerska.

Tänker vädigt mycket på N.
I princip hela tiden.
Han gör mig glad.
Jag tänker att det inte är så lång tid kvar tills han kommer hem.
28 dagar. Ja, jag räknar dagar. Det går inte att inte räkna dagar.
Jag tänker samtidigt att det är lång tid kvar tills vi ses igen, hela 28 dagar!
Dagarna går ju undan, det gör dem. Men ändå. Saknar honom!

Annars då? Filmkväll via skype gick bra!
Den här veckan är det bara jag och sonen hemma.
Det behöver han, få ha sin mamma ifred ibland.
Ikväll skall jag åka och handla hans födelsedagspresent, Xbox 360, via annons på blocket.

I helgen tar jag barnen och drar till Tomtit´s experiment, det ska bli kul!

*******************************************************************************************
*******************************************************************************************

Kom på att jag glömde publicera ovan text igår. Gör det därför idag.
Kan lägga till att avgassystemet på min bil blev fixat igår, så nu låter den inte så mycket längre.
Jag är även stolt över mig själv som hittade dit jag skulle igår, där jag skulle köpa spelet.

Igår kväll var jag slut som människa, grät en skvätt när jag la mig, och jag vet inte ens varför.
Tror det har att göra med känslan av att inte räcka till.
Jag vill så mycket.
När jag jobbar kan jag känna att det finns så lite tid.
Det är fotboll, laga middag, äta middag, diska, tvätta (hänga tvätt, vika tvätt), läxläsning och sen godnatt.
Lite så känns det, rätt så värdelöst.
Hur jag än gör kan jag inte trolla fram mer tid, och sonen kan inte vara uppe alltför länge heller, då orkar han inte gå upp i tid på morgonen.
Jaja, någon gång skall man väl lyckas hitta någon slags balans i vardagen.
Imorgon startar ju faktiskt helgen! En lugn hemmakväll med barnen imorgon.
Sen två lediga dagar med barn :-D  

Snart blir det skypedate/filmkväll.
Muppigt? Ja, lite faktiskt.
Film och skype igång samtidigt.
Vi får se hur det går, spännande!
Ska sätta på lite kaffe först.
Filmen vi ska se är "Jägarna".
B vill att vi går och kollar på 2:an på bio, därför vill jag nu kolla på den första som jag aldrig sett.
Väntar på att min N skall komma hem från jobbet så vi kan kolla samtidigt...om allt nu funkar som det skall.

Söndagar är bra ibland. Fan vad jag har varit duktig idag!

-handlat två sittpuffar (till vardagsrummet) samt persienner till barnens rum på JYSK
-handlat hemtelefon på Elgiganten
-handlat en jättemysig lykta som ser ut som ett hus, från In och Finn

Jag har fått massa saker gjorda här hemma.
Bl.a rensat bort min stora hög med papper, rensat undan lite sommarkläder och skor, tvättat två maskiner, skrivit inbjudningskort till sonens kalas m.m.
Till middag gjorde jag egna köttbullar och egen sås.
Jag har varit sådär lagom aktiv tycker jag.
Tagit det relativt lugnt, druckit kaffe, gjort smoothie...

2:a oktober idag.
Om en månad! Ja, då är det 2:a November och N och N kommer hem.
:-D

Imorgon, Måndag...jobb. Inga andra planer. En lugn vecka.
Helgen som kommer blir nog lite mer aktiv, funderar på Tom tits experiment ena dagen och Torvalla och bada med barnen andra dagen.

Nu blir det kaffe och "One tree hill".

En skön Söndagskväll.
 

...hur fan skall jag kunna lita på någon igen?
Efter det att tre karlar ljugit för mig, tre av tre...mina senaste tre förhållanden.
Jag är inte oskyldig, då jag ljög i mitt senaste förhållande.
Ska jag vara så dum att chansa, ta risken och försöka lita på någon igen?
Jag tror svaret är ganska lätt där.
För att ge någon en ärlig chans har jag inget annat val.
Nu tänker jag inte dela med mig mer av mina fylletankar.
Ska bara tillägga att JAG SAKNAR N!

Fin sång. Njuter av att lyssna på den.

Känns bättre idag.
Jag lämnar det nog där, kan vidareutveckla men väljer att inte göra det.
Tack H, L, B, M och S för att jag får prata av mig.
Åter igen, det är relationerna kring en som gör livet värt att leva.
Jag älskar mina vänner, jag har så underbara kollegor.
Jag älskar mina barn!
N, får mig att gå runt med ett ständigt leende.

Jag ska beklaga mig lite...jag har urinvägsinfektion, lite småjobbigt faktiskt.
Hoppas det ger med sig snart, känner smärta i ländryggen, men det skulle lika kunna vara pga min dåliga hållning :-) Jag tror det ger med sig snart, har druckit MASSOR! Nu har jag även köpt tranbärsjuice, det skall nog göra susen.


Älskar den här låten, vet inte varför, vad exakt det är med den som gör att jag gillar den.
Men gillar den gör jag:

 

...ledsen.

"Hur dum får jag vara, varför skulle jag skaffa barn med en knarkare för"
"Jag orkar inte"
"Det här fixar jag, löser jag, jag gör det jag måste, det är inte jag som har gjort bort mig, han ställer till det för sig själv och för vår dotter"

"Det är lite såhär mitt liv ser ut ibland, fly medans du kan, bara en massa strul"
"Lämna mig inte, jag vill ju ha dig mer än något annat"

"Jag är så ensam"
"Jag är inte ensam"

"Åh, mina barn är alldeles fantastiska, helt underbara. Vad vore mitt liv utan dem"

"Jag vill bara gå och lägga mig och hoppas på att allt skall lösa sig, jag orkar verkligen inte"
"Jag tänker inte sova, ska dricka kaffe och sitta uppe halva natten"

"Jag orkar inte" är det som ständigt återkommer. Fan jag har ju varit med om allt det här tidigare.
Det allra allra jobbigaste är att jag inte kommer att få ett erkännande.
Endast förnekelse och en massa ljug, när jag vet hur det står till på riktigt.
Han behöver hjälp.
Jag tänker kräva att han skall söka hjälp.
Jag misstänkte ju hur det låg till, men idag fick jag det mer eller mindre bekräftat.
Jag fick panik, usch, det var ett tag sen jag hade den här känslan, men min kropp och min hjärna minns den.
Det som är jävligt skönt den här gången är att jag inte är tillsammans med idioten!
Jag var bara knäpp nog att skaffa barn med honom, går ju inte att vara efterklok.
Samt att det kom ju något bra från det hela, världens mest underbara lilla tjej.
De är så fina mina barn där de ligger och sover i min säng just nu. Underbara älskade!


Jag känner mig bara så fruktansvärt LEDSEN, jag minns inte sist jag grät så här.
Jag vill bara vara ifred samtidigt som jag mer än gärna vill att någon kommer och omfamnar mig.

Ska jag kontakta hans syrra? Jag vill inte blanda in soc/familjeenheten m.m.
De gör tyvärr inte saken bättre.
Pratade med B nyss, han är klok han.
Fick mig att tänka till lite.
Ska nog konfrontera S imorgon, tala om att jag vet, att jag fattar och att jag kommer att hålla koll på honom.

Jag ser fram emot morgondagen,
jag gissar på att jag gråtit ut det mesta då och att det kommer att kännas lite bättre.

Men åh! Det här kommer bara att leda till krig, jag vill inte kriga. Jag vill bara att min dotter skall ha så bra hon bara kan ha det.
Det är vår uppgift som föräldrar att se till att hon är trygg och har det bra.

Nu ska jag nog fan gaska upp mig, hjälper inte att vara nere.
Han har ingen rätt att göra så mot mig.
Jag tänker inte ge honom det, att han skall få mig att känna såhär!
Han ställer till det, han får reda ut det.

Kanske prata lite med fina N snart, han gör mig glad :-D

Jag älskar mitt liv.
Det som betyder allra mest är relationerna i livet.

Mina underbara barn.
-De är glädjen i mitt liv, de är mitt liv!

Mina vänner.
-Å, det är ni som gör livet värt att leva, jag delar min glädje och sorg med er.

Fina N.
-Helt underbar karl. Cypernresan gjorde inte saken lättare, jag bara fortsätter att falla och det känns helt jävla underbart! Jag är förälskad. Känns för det mesta bra, bättre än bra! Men ska jag vara helt ärlig så är det även ibland lite läskigt. Läskigt att jag har dessa underbara känslor. Läskigt för att...jag vet inte. För att kärleken inte lämnar några garantier?

Familjen.
-Har spenderat dagen med mamma, storebror och hans familj.
Det var trevligt.
Mammas och min relation, tar det för vad det är.
Vi har väldigt roligt när vi ses, jag har inga som helst hämningar (heter det så?) gentemot henne.
Berättar vad jag känner för N osv.
Sen är hon den människa som känt mig längst av alla jag vet :-)
Finns ju hur mycket minnen som helst att prata om.
Och min storebror, det är så fint att se hur hans dotter tittar på honom, sin pappa, han tar upp henne i famnen och håller om henne. Min storebror, som varit minst sagt stökig, har gått och blivit familjefar. Kul att se!

Förutom relationerna runt omkring en så är det upplevelser som gör livet värt att leva.
Cypern var en veckas gudomlig njutning!
Njutning som inte går att beskriva i ord. Att få spendera en vecka hos N, vilket innebär att få vara nära, somna intill honom, vakna upp bredvid honom, äta frukost tillsammans, bada i poolen tillsammans, duscha tillsammans...
...sitta och mysa på balkongen, gå på restaurang, kolla på film, hålla handen, se varandra i ögonen, prata...jag kan fortsätta hur länge som helst.
Han är den som existerar i mitt huvud, vart jag än går, så finns han här hos mig. Kär? Ja!

Så vad har vi kommit fram till, att jag gillar livet.
Varför?
För att jag har underbara människor runt omkring mig, och för att jag gör saker, stora som små.
Men inte bara det.
Jag gillar mitt jobb.
Jag älskar min lägenhet.
Jag gillar det faktum att jag har en bil (som gjorde det möjligt för mig att köra till och från Arlanda, köra till S-tälje och Strängnäs idag, samt gjorde det möjligt för mig att storhandla)
Nu låter det som att det är massa materiella ting som gör livet bra, så är det inte, det viktigaste är som sagt folket runt omkring, och att jag och dessa människor är friska och mår bra.
MEN jag skulle ljuga om jag säger att lägenhet, bil, kläder, pengar osv inte har någon betydelse.
Klart att det spelar in.

Just nu känns det otroligt bra.
Det enda jag kan klaga på är att jag saknar!
Men om dryga månaden så ses vi igen. Längtar efter den dagen.
Känns som att jag kanske borde vara nöjd.
Men mersmak är vad denna resa lämnade efter sig.
Tacksam är jag iaf för några fantastiska dagar tillsammans.

Herregud vad jag känner mig uppspelt.
Jag har varit trött hela dagen, tänkte att jag skulle gå och lägga mig tidigt.
Men jag kan inte slappna av. Har någon slags överskottsenergi.
Skuttar omkring till musik, packar till mig, till N och till M.
Fixar och städar.
Om jag är så här ikväll, hur ska jag då inte vara imorgon kväll!?

Nu ska jag vara lite social med min N. Sen måste jag försöka sova.
Jag kommer inte ha någon lust att arbeta imorgon :-(
Ska iaf träna på lunchen, det blir skönt!

Nu är det riktigt nära.
Bara Onsdag och Torsdag kvar.
Jag har fullt upp och det är bara skönt.
Har man två barn då krävs det egentligen inte så mycket för att det ska finnas grejer som tar upp ens tid.
Hade Tisdagsmöte idag, slutade 17.15, hämtade M.
Lagade middag till oss, N var på fotboll som hans pappa körde honom till, hans pappa lämnade honom där och kom sedan hit på en fika.

Oj, klockan är nu 23.30, har pratat med N i telefon. Aslutar mitt i inlägget nu känns det som, men fan klockan är mycket, måste sova...

♥ Fint avslut på en härlig dag ♥

Jag kan inte med ord beskriva hur underbart det skall bli att ses.
Bara det att få prata ostört, prata och se varandra i ögonen.
Det är inte riktigt samma sak att prata i telefon.

5 dagar kvar.

Kort om dagen så har den varit alldeles fantastisk.
N hade match som hans lag vann i morse. Solen sken på oss.
Kalas för M, trevliga härliga människor här, gott fika, mycket lyckat!

Älskar mina barn över allt annat, de är bäst, de är mitt allt!
Är otroligt glad över mina underbara vänner, och mycket glad att jag träffat min prins N!

Jag är rädd.
Inte så farligt som det låter.
Men efter tre förhållanden som krascha, så...jag vet inte.
Jag har rätt att vara lite rädd.
Svårt att förklara.
Jag är kär, jag har fallit.
Jag vill ha honom.
Det blandat med tanken att ta det lugnt.
Svårt att ta det lugnt när man är kär.
Även om det är lättare att ta det lugnt med någon som befinner sig o ett annat land än en själv i och för sig :-)
Det känns bra just nu.
Otroligt bra. Fan vad jag VILL ses, vara nära osv.
Jag måste fokusera på nuet,
det finns ju absolut ingen som kan lämna någon garanti för hur framtiden kommer att se ut.
Ingen kille eller tjej kan göra det.
Varken han eller jag kan göra det.

Just nu önskar jag att han skulle vara här med mig.
Då skulle inte jag sitta vid datorn.
Då skulle M få sova i sin säng.
Om 6 dagar är jag där hos honom.
Underbart!

Bara en vecka kvar. Tänk, om en vecka vid den här tiden då har jag packat M och N´s väskor så att de klarar sig en vecka. Jag kommer att vara hemma själv om precis en vecka den här tiden.
Det känns så overkligt.
Jag kommer att ta en dusch på kvällen då jag packat färdigt.
Raka benen, fila fötterna osv. Måla naglarna.
Ställa klockan på...jag vet inte...03 eller något liknande.
Det ser ljust ut på bilfronten iaf.
B fixade dragkroken på den igår.
Idag fixade hans kompis de sönderrostade vassa skärmarna.
Han fixade även lampan bak.
B fixade fönsterrutan, så nu behöver det inte regna in :-)
Ska ombesikta den nästa vecka.
Den borde gå igenom och då är det fritt fram för mig att ta den till Arlanda.

Igår höll jag i bebis, mys! Men jag blir inte sugen på att skaffa en som folk jävlas med mig om.
Nej då, jag känner mig nöjd på barnfronten.

Imorgon kommer dotter till mig, henne har jag saknat!
Men jag har räknat med att hon kommer att vara lite knepig/trotsig.
Så vi ska bara hem och äta tacos imorgon. Jag, M och N.
Satsar på en mysfredag!
Handlingen är redan överstökat, det passade jag på att göra idag.
På Lördag har sonen match, samling 9.15.
Efter matchen blir det hem och laga lunch och baka tårta för då blir det kalas för dotter!

Nu måste jag fylla i taxfree-katalogen, ska nog bara köpa snus till E på Cypern och godis till barnen.
Har funderat på om jag skulle passa på att köpa ngn spritflaska med mig hem, men har beslutsångest så jag struntar helt och hållet i det.